Som ni snart kommer att fatta så kommer den här bloggen handla mycket om kärlek, och ni kan liksom inte göra någonting åt saken. Varför? Vad vet jag, det bara är så!
Så, då tyckte jag att första blogginlägget kan handla om just det där. Kärlek! Så varsågoda, håll hårt i kuddarna och pausa filmen, för nu kommer det!
Jag är i ett instabilt läge just nu,
så det jag skriver är nog någonting jag ska varna känsliga läsare
för. Men, jag har lite tankar jag tänkte skriva ner.
Jo, det där med kärlek. SCREW IT!!! Nej, men det suger. Nej, det menar jag inte. Jag menar att det är svårt med relationer och skitgrejer som killar och stuff. Men, det man vill ha är ju det där som de t.o.m. Har i Simpsons och Family Guy. Okej okej, inte de bästa paren att relatera till men tänk lite! I Simpsons är Homer svinlat, hittar på massa skit och förstör and so on. Men, han har en fru som verkligen verkligen älskar honom, och han verkligen verkligen älskar henne! Och i Family Guy (Vill alltid skriva Family Gay där!) så är Peter en helt fruktansvärd människa som förtjänar ett långt hårt smärtsamt straff i all evighet i ett rum låååångt från andra människor. Men, han har en fru som verkligen verkligen älskar honom, och han verkligen verkligen älskar henne!
Om t.o.m. Grabbar som Homer och Peter har det så, kan väll ALLA ha det så liksom! Okej, de är tecknade, men jag lovar att det finns riktiga exempel på riktiga människor i detta också!
Det är ju DEN kärleken, där man är trygga i varandra och stolta över att tillhöra varandra trots att allt annat kanske inte stämmer, som man längtar efter och vill ha. Då är det ju den som är värd att vänta på.
Jag är en tjej, som så många andra tjejer, som har sålt min själ, köttat på och satsat ALLT på en kille som knappt har gjort 10% av det jag har. En kille som är korkad nog att inte fatta hur bra jag är! Därför känner jag att det är asdrygt. Och inte värt det, inte ens för en sekund! Så... Inget mer sånt för mig! Det är ju svinjobbigt! Nepp, jag har gjort en lista på vilken kille jag vill ha (tro inte att jag är någon slags psykopat och idiot, vissa löjliga punkter är inte lika viktiga som andra bättre punkter, och jag kan kompromissa med några grejer). Och honom ska jag vänta på. Hur lång tid det än tar!
Det kommer krävas många avsnitt av New Girl, många (så stört många) kvällar med Crazy Stupid Love, Stephanie och Pärondryck med ciderkaraktär, maaaassa musik om kärlek, niotillfem, snygga killar på bild och tjejkvällar fyllda med prat om att kärlek suger. Dikter också! Som jag skriver själv. Och Spoken Words! Sen står han där, alldeles svinrolig och glad, redo att ta emot all kärlek jag har att erbjuda! Japp.
Säg inte att jag inte varnade er för min rappakalja! Jag bara tror just nu på att det är såhär det är, och jag uttrycker mig med mina egna ord. För jag är trött på skiten, så jag skiter i skiten och väntar på det som är bättre istället.
Det måste vara på liv och död, det måste kännas i ditt hjärta på riktigt.
Peace out yao!
Puss och kram <3 Sandra
Jo, det där med kärlek. SCREW IT!!! Nej, men det suger. Nej, det menar jag inte. Jag menar att det är svårt med relationer och skitgrejer som killar och stuff. Men, det man vill ha är ju det där som de t.o.m. Har i Simpsons och Family Guy. Okej okej, inte de bästa paren att relatera till men tänk lite! I Simpsons är Homer svinlat, hittar på massa skit och förstör and so on. Men, han har en fru som verkligen verkligen älskar honom, och han verkligen verkligen älskar henne! Och i Family Guy (Vill alltid skriva Family Gay där!) så är Peter en helt fruktansvärd människa som förtjänar ett långt hårt smärtsamt straff i all evighet i ett rum låååångt från andra människor. Men, han har en fru som verkligen verkligen älskar honom, och han verkligen verkligen älskar henne!
Om t.o.m. Grabbar som Homer och Peter har det så, kan väll ALLA ha det så liksom! Okej, de är tecknade, men jag lovar att det finns riktiga exempel på riktiga människor i detta också!
Det är ju DEN kärleken, där man är trygga i varandra och stolta över att tillhöra varandra trots att allt annat kanske inte stämmer, som man längtar efter och vill ha. Då är det ju den som är värd att vänta på.
Jag är en tjej, som så många andra tjejer, som har sålt min själ, köttat på och satsat ALLT på en kille som knappt har gjort 10% av det jag har. En kille som är korkad nog att inte fatta hur bra jag är! Därför känner jag att det är asdrygt. Och inte värt det, inte ens för en sekund! Så... Inget mer sånt för mig! Det är ju svinjobbigt! Nepp, jag har gjort en lista på vilken kille jag vill ha (tro inte att jag är någon slags psykopat och idiot, vissa löjliga punkter är inte lika viktiga som andra bättre punkter, och jag kan kompromissa med några grejer). Och honom ska jag vänta på. Hur lång tid det än tar!
Det kommer krävas många avsnitt av New Girl, många (så stört många) kvällar med Crazy Stupid Love, Stephanie och Pärondryck med ciderkaraktär, maaaassa musik om kärlek, niotillfem, snygga killar på bild och tjejkvällar fyllda med prat om att kärlek suger. Dikter också! Som jag skriver själv. Och Spoken Words! Sen står han där, alldeles svinrolig och glad, redo att ta emot all kärlek jag har att erbjuda! Japp.
Säg inte att jag inte varnade er för min rappakalja! Jag bara tror just nu på att det är såhär det är, och jag uttrycker mig med mina egna ord. För jag är trött på skiten, så jag skiter i skiten och väntar på det som är bättre istället.
Det måste vara på liv och död, det måste kännas i ditt hjärta på riktigt.
Peace out yao!
Allt var verkligen skitbra! Perfekt! Sen skrev du ett "<3" .........-.-
SvaraRaderaSjukt impad Sandra. Fast ne, jag visste ju redan att du är bäst.