En ny vän i kön, folktryck, svett, bra musik, svimningar, fantastisk sjukvårdspersonal, underbara rytmer, blickar, skratt, pumpande hjärtan, Maskinen Lp-skiva, eufori, ett tack till Erik i Lilla Sällskapet (för att han var GRYM!), ett snack med Herbert Munkhammar (JAG VET, HELT GALET!!!) och massa massa mer senare så kände jag och lillbrorsan att kvällen inte var slut. Det var liksom något som fattades! Vi kände båda att vi hade kommit dit för mer! Men folk började försvinna från området. Stämningen började lägga sig. Vakterna började bli trötta och kallade oss för "tvåtusen idioter", trots att jag tror att vi var fler än så! Jag och brorss rörde oss bortåt. Sakta! För det var någonting i den där känslan att kvällen inte var slut som var så övertygande!
Vi såg ett gäng med folk som myste sig ut bakvägen från evenemanget, och vi drog oss åt det hållet. Och där! Just precis där! Mitt bland folket stod dem! Herbert Munkhammar och Frej Larsson! Eftersom jag redan hade snackat med Afasi så gick jag rakt fram till Frej. Han var så himla naturlig, så det kändes som om jag pratade med en nära vän. Jag tar honom i handen, säger att han var grym, och jag hann knappt ta en paus innan jag sa att "om ni någon gång tänker: Shit vad fett det skulle vara att ha en grym beatbox-tjej med! så är det bara att höra av sig till mig!"
Jag vet inte riktigt vad jag tänkte skulle hända, men nu hade jag gjort ett försök. Och Frej slår armen om mig och säger "Följ med här!" och jag hakar på (Såklart!). Vi går, massa fans trycker sig intill och vill prata och ta kort. Och han tar tid för alla! Svingrymt. Sen tittar han på mig, medan vi visst är påväg till en efterfest, och säger "Beatbox alltså! Fett! Kör lite!". LÄTT!!!!!
Jag lägger ett beat, och han hakar på direkt med en sjukt skön, snabb och grym freestyle rap! Så himla grymt! Och det känns som om vi kört ihop förut. Många gånger!
Efter det är allt ganska tumultaktigt, men svingrymt, och vi myste iväg medan han förklarade för mig lite hur han tänker och har för teknik när har freestyle:ar. På den korta stunden, och på allt jag har hört om honom, är min förklaring såhär: Han är sjukt grov, men har ett stort öppet sinne och hjärta för andra.
Väl framme på Medborgarplatsen, där efterfesten skulle tas vid, sa jag och lilbrorsen hej då till Frejan och hans skock med fans, och begav oss mot Sundbyberg där vi skulle sova. "Hej då, och shit vad grym du var på beatbox!" hör jag på grov Skånska, medan jag och lillen glider iväg mot tunnelbanan!
Sjukt grym kväll, sjukt grymma människor, sjukt grym rap!
Puss och kram Sandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar