onsdag 29 januari 2014

Sedan jag var nio år

Jag och minErik tittade på Shrek för ett litet tag sedan, och kom då fram till att den första Shrek-filmen kom ut när jag var nio år gammal. Vart tog den tiden vägen? Vad har jag gjort sedan jag var nio år?

I år blir jag tjugotvå år gammal. Enligt mig var det inte länge sedan som jag för första gången såg Shrek, men det var väldigt länge sedan som jag var nio år gammal.

Tretton år - bara sådär!

För tretton år sedan spenderade jag den mesta tiden i skogen och lekte krig med några av mina bröder och min kusin. För tretton år sedan fanns (inte ens tanken av att påbörja) två av mina yngsta syskon. helt sjukt, min familj var inte komplett på långa vägar!

När jag var nio år hade jag inte hunnit få varken bröst eller höfter (som jag skulle skämmas för i så många år att jag skapade mig en hip hop-stil, för att täcka över alla former min kropp hade fått, som många än idag definierar som mig och min stil) och jag var mitt i att gå i en skola jag skulle hata t.o.m. när jag var tjugotvå år gammal. Jag hade aldrig färgat håret, varken hittat mitt intresse av musik eller skrivande, men väldigt ofta bråkat med min bästa kompis. Jag hade blivit sårad, men inte än hunnit bli helt uttömd.

När jag var nio år älskade jag tuggummi, och knöt alltid trådar överallt. Om jag inte minns helt fel så delade jag också rum med åtminstone en bror, och hade en extrastorebror i huset som ställde till det i min vardag. Jag hade då inte heller hunnit få en tajt relation till min biologiska storebror, och jag hade ännu inte hunnit skriva en sång till honom som skulle stärka vår kärlek för varandra för all framtid.

Som nioåring så visste jag inte att jag skulle få träffa min dåvarande (ofattbart jättestora) idol Carola, som genom att skaka min hand skulle rädda mig i en hel dag från mina elaka mobbare, eller att jag skulle bli en väldigt social tjej som verkade kunna lyckas bra med det allra mesta. Jag visste heller inte att jag skulle bli en lycklig kvinna, som både hade bra självförtroende och självbild och som skulle ha många talanger, vissa dolda och andra väldigt synliga. Inte hade jag någon aning om att jag skulle få träffa en otroligt vacker människa som skulle få mig att känna mig komplett.

Beatbox var inte ens ett ord jag visste fanns när jag var nio år, och jag hade ingen aning om att det ordet skulle ha så stor betydelse i mitt liv framöver. Så stor betydelse att:
Det skapat en relation mellan mig och min ena lillebror som är så otroligt betydelsefull för mig.
Det gjort så att mitt självförtroende rusade till skyarna.
Det skapat vägar för mig att hjälpa tjejer i hela Sverige.
Det gjort att jag fått träffa en viss Frej Larsson från Maskinen.
Det gjort att folk hört mig på radio, sett mig på TV och klappat åt mig på scen.

Skulle jag vetat mer än en nioåring vet, då jag själv var nio år, och önskat mig hur mitt liv skulle se ut när jag var tjugotvå år, så skulle mitt liv idag ändå vara bättre än så.

Fatta vad som har hänt sedan jag var nio år! Mycket skit, mycket vackert - du vet, som livet är. Helt otroligt egentligen när man tänker på det. Jag önskar inte att jag var nio igen, och skulle behöva gå igenom allt en gång till, men jag kan se tillbaka och minnas så himla mycket med sådan lycka att det gör mig alldeles varm inombords.

Nio

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar