Barnagg och Diddy (inte Donkey) Kong

Jag satt och spelade lite på ett spel på Super Nintendo. Donkey Kong Country!

Det slår mig fortfarande hur vissa saker sitter så djupt i mig! Jag kan varenda litet hörn, i första världen. Allt bara går på rutin, trots att det kan gå år mellan mina speltillfällen! Varenda bonusbana, varenda liten gömma med guld-djur, jag finns där! Fingrarna bara spelar, jag behöver bara titta på.

Riktigt gött.

En annan sak som jag kom på, när jag spelade Donkey Kong, som kom som en flashback när "den lilla apan" (Diddy Kong) dog, och jag var tvungen att använda "den stora/tjocka apan" (Donkey). Det var mitt minne om mitt stora hat gentemot Donkey Kong. Jag verkligen hatade den apan! Han var tjock, och klumpig, och fick mer än vad han förtjänade tyckte jag. Hans namn stod överallt, inte Diddys! Inte på ett enda litet ställe stod Diddy med!

När man har vunnit bossen på den värld man är i, så får man en överblick på vart man är på ön som man ska ta sig fram på. För varje boss man har vunnit syns den apans huvud som en markör på den ön. Det spelar ingen roll hur många/få banor man har vunnit innan, det är bara boss-banan som märks.

Jag hatade mig själv om det var Donkey Kong som vann den.

Dessutom(!) så får Donkey Kong en sådan markör efter sig i början, utan att göra någonting! Hur man än gör, innan man kör första världen, så har alltid Donkey Kong sin tjocka skalle på kartan! Utan att ha förtjänad det ett dugg!!

Jag kunde inte, för allt i världen, förstå varför Diddy var tvungen att alltid stå i skuggan. Bara tacka och ta emot! Han var ju bäst! Han var ju smidigast, och snällast, och helt enkelt mer god än Donkey Kong! Tjocka, klumpiga Donkey Kong som oftast kastade tunnorna helt fel. Han hade ju inte ens en back-up-attack, som Diddy!

Spelet borde heta DIDDY Kong!!

Bara för att Diddy är lite svagare, och är ett barn (som jag), så måste han utstå sådant förtryck!! Orättvisa på hög nivå!!

Donkey Kong var mer ond, och väckte mer hat inom mig, än de onda gubbarna på spelet.

Det bodde nog någon slags jag-hatar-orättvisor-så-starkt-att-jag-blir-fly-förbannad i mig redan som liten skulle jag tro.

Tacka vet jag Donkey Kong Country 2! Där fanns inte Donkey Kong med (han var utsatt, och behövde räddas! Svinbra!!) och den nya karaktären var en ascool tjej som alltid körde ett elgitarrsolo om man sprang i mål med henne!

Puss och kram Sandra